Spexhelgen.
Några suddiga mobilbilder får representera en av dom bästa helgerna jag någonsin varit med om. Typ, det är i alla fall så det känns. Jag vill så gärna skriva några rader om vad som hände och vad vi gjorde, men det känns lite som att ord inte räcker till.
Dessa tjejer lärde jag känna när jag var med i mitt första spex, då jag var lagom deppig och inte hade rört musik på över ett år. De här kvinnorna stal mitt hjärta från första stund och jag vet helt enkelt inte om jag hade suttit här i Piteå utan dem. Att nu få åka ner och se dem sjunga och agera igen var en sådan fröjd och jag kände mig som en stolt mamma där i publiken. Jag fick hänga backstage, dricka punch i pausen (och sjunga mensversen vi skrev under vårt spex tillsammans som sedan etablerat sig i både Umespexarna & MESK) och fick uppleva en obligatorisk Hofet-fest med hemgång i morgonljuset. Vi hann dessutom ta kvalitétstid på fredagkvällen där vi fick surra av oss ordentligt innan helgen drog igång på riktigt.
Här bör det avslutningsvis ligga en beskrivande-från-innersta-hjärtroten-kärleksförklaring. Problemet är att jag inte riktigt vet hur jag ska kunna förklara hur viktiga Hanna, Ellinor, Veronica och Lina är för mig. Ni stal mitt hjärta och har sedan dess ett alldeles eget hörn abbonerat för all framtid. Tack för att jag fick dela den här helgen med er och jag längtar tills ni får komma upp och härja Piteå med mig. Puss.
Dessa tjejer lärde jag känna när jag var med i mitt första spex, då jag var lagom deppig och inte hade rört musik på över ett år. De här kvinnorna stal mitt hjärta från första stund och jag vet helt enkelt inte om jag hade suttit här i Piteå utan dem. Att nu få åka ner och se dem sjunga och agera igen var en sådan fröjd och jag kände mig som en stolt mamma där i publiken. Jag fick hänga backstage, dricka punch i pausen (och sjunga mensversen vi skrev under vårt spex tillsammans som sedan etablerat sig i både Umespexarna & MESK) och fick uppleva en obligatorisk Hofet-fest med hemgång i morgonljuset. Vi hann dessutom ta kvalitétstid på fredagkvällen där vi fick surra av oss ordentligt innan helgen drog igång på riktigt.
Här bör det avslutningsvis ligga en beskrivande-från-innersta-hjärtroten-kärleksförklaring. Problemet är att jag inte riktigt vet hur jag ska kunna förklara hur viktiga Hanna, Ellinor, Veronica och Lina är för mig. Ni stal mitt hjärta och har sedan dess ett alldeles eget hörn abbonerat för all framtid. Tack för att jag fick dela den här helgen med er och jag längtar tills ni får komma upp och härja Piteå med mig. Puss.