Feminism.

För någon vecka sedan la en vän på facebook upp en länk och tog upp en viktig jämställdshetfråga: Män som inte tillåts visa känslor. Till den här länken löd en text och under det här inlägget har det idag eskalerat till närmare 50 kommentarer. Här kan man tänka sig att flera människor möts i samförstånd, att man diskuterar frågan i sin ensamhet och utbyter känslor eller tankar kring ett ämne som kanske ibland faller mellan stolarna när man pratar om just jämställdhetsfrågor. Så är det ju, och det är ingen som kan säga att det inte är så i det allmänna rummet även om ämnet tas upp inom slutna umgängen.
 
Men.
Till det här inlägget följer alltså en hel harrang av missförstånd. Missförståndet rubricerar jag med Feminism.
 
I vissa diskussioner verkar feminism vara ett svårgreppbart ord. Jag om någon vet, för jag har också varit där. Jag stod en gång på andra sidan och sa med höttrande händer "Men varför heter det FEMINISM? Jag säger att jag står för jämställdhet!".
Jag tror att det är många som tar sig fram den vägen, och allting är naturligtvis - kort och enkelt - på grund av okunskap.
 
Så vad är feminism?
Feminism är en samling rörelser som verkar för kvinnors politiska, ekonomiska och sociala rättigheter och kvinnans likställighet med mannen. Det här är alltså en röresle som man spårat har existerat ända sedan 1700-talet och har sedan dess funnits i en rad olika gestalter. Ordet feminist var ursprungligen ett nedsättande uttryck för att beskriva kvinnor som inte anpassade sitt beteende till rådande könsnormer. Från att det hela växte fram har feminismen vuxit till att idag bli en betydande politisk kraft. Idag handlar det alltså inte längre bara om att kvinnan ska få grundläggande, humana rättigheter - utan även att diskriminering av männen ska belysas. Feminsimen har ju vuxit enormt under framförallt 00-talet och 10-talet då sociala medier tagit fart och människor har lättare kunnat nås av kunskapen om vad feminism står för. Man har alltså börjat med det allra första - som att kvinnor ska få rösta och tjäna precis samma mängd slantar som män när dom trots allt utför samma arbete - till att bygga vidare och verkligen gå till djupet av de strukturella könsrollerna och vad de innebär för vårt samhälle.


I det här "facebookkriget" finns det de som har svårt att ta till sig ordet. Feminism. Feminist. Det finns till och med de som säger sig anse att feminismen har gått för långt och strävar bakåt, men jämställdhet -- Det är bra skit. Ännu en gång: Okunskap. Men, som i vanlig ordning kan jag naturligtvis aldrig stå utanför och iakta, utan måste genast kasta mig in i lågorna och ta en del av vad som sägs. I lugn ton är vi många som lite frustrerade försöker förklara och få andra att förstå att feminsiterna är inga som försöker trampa på männen och ta över världen, utan är just den typen av människor som inte tänker vara tyst när skillnader görs på människor beroende vilket kön det är. It works both ways, liksom. Kvinnor ska få samma lön som män - punkt. Männen ska få ta hand om sina barn - punkt. Det är inte en tävling.
 
Däremot föll min sansade ton när Pär Ström tas upp som ett gott exempel.
Att hans böcker rekommenderas att läsa, för att han har många bra poänger.
Pär Ström.
Vet ni vem han är?
Det är en jävla palt (informativt och konstruktivt - jag vet) som varit aktuell med böcker som "Mansförtryck och kvinnovälde", "6 feministiska myter" och "Mansförbjudet - könsdiskriminering av pojkar och män". All heder åt honom för att han faktiskt tar upp just den andra sidan som många gånger hamnar i kläm, men när en man sätter sig ner och skriver böcker där han påstår att förtryck av kvinnor näst intill inte existerar, då går jag och drar någonting gammalt över mig och dör där. Jag menar, är det en sån värld vi vill ha? Där vi plötsligt ska börja diskutera vem som är mer förtryckt istället för att diskutera själva förtrycket, vem det än må gälla? Jag upprepar: Det är inte en tävling. Det är tråkigt att människor dock ser det så ibland. Om det är någon som fortfarande känner frågetecken kring den här palten och vem han är, så finns alltså en hel lista med fantastiska inlägg över internet eller filmer på youtube när den här palten uttrycker sig. Det är något underhållande, men mest upprörande. Här är en utav mina favoriter:


 
 
Gud. Jag blev så uppeggad av facebookdebatten att jag bara började skriva utan att veta vad min poäng är. Det här är i alla fall vad jag kan säga: Om du inte vill kalla dig feminist, fine. Det är absolut inget måste. Så länge vi jobbar mot samma mål, att alla människor ska ha samma rättigheter och lika värde oavsett kön, ras, sexualitet eller religion. Men om du börjar påstå att feminsiterna är dom som motverkar alla dom där ämnena, då får du bakläxa. Innan du öppnar munnen nästa gång föreslår jag att du läser på lite först. Du har förmodligen internet, det har vi ju alla. Där finns google, där finns en sökruta och där kan du skriva in önskad text om ämnet för att sedan få upp ett hav av olika informationssidor som förklarar vad feminsim är och varför feminism behövs.


Och gud.
Ta inte upp den där Pär Ström igen,
jag blir bara på dåligt humör.
Sjukt onödigt.
Ord

... i min lilla låda.

 
Hej och hå i min lilla låda! Hemkommen och allt från Villywood, men vilken utmaning det var. Bilen stannade mitt i skogen mellan Bjurholm och Fredrika i fredags vilket resulterade i bärgning och taxi (billigt, billigt) och trots att mina referenser sagt efter en titt på bilen att det skulle vara lugnt att köra den till Umeå på söndagen så var det helt klart en dålig idé. Den gången kom vi trots allt ända till Brännland, men därifrån fick vi bli bogserade och nu står jag här utan bil i några dagar. Dåligt val att jobba i Holmsund, Evelina. Bilskrälle.
 
Vilket som -- Spelningen var trevlig! Ovan ser ni en bild från aftonen och när jag hunnit landa efter alla minusgrader och bilstrul så ska jag bjucka på lite bilder från spelningen. Andreas var kvällens fotograf så vi har en hel hög av bilder! Kul! (även lite filmer också som jag kanske eventuellt bjuder på om humöret går åt rätt håll)

Evelou and the Dishwashers.

 
Det här gänget + en lirare på kontrabas ska nu sammanstråla ytterligare en gång för att spela danka-danka-danka, den här gången på Hotell Wilhelmina. Känner mig sjukt laddad på att få spela igen, det är alldeles för långt mellan gångerna. Nu kör vi!