Magdramatik och kattgäst.

 
De här bilderna från instagram summerar min senaste vecka ganska bra. Jag har legat hemma, sovit och ojat mig då min mage totalkuppat mot mig. Förra helgen vaknade jag av smärtor som jag föreställer mig uppstår när man blir knivhuggen. Fruktansvärt var det och det släppte inte förrän två timmar senare då jag somnade i ren utmattning. I måndags lyckades jag få en akuttid vilket resulterade i en ny medicin som jag ska prova och utvärdera. Jag håller verkligen tummarna för att den ska hjälpa, men tills vidare försöker jag gå till skolan och sedan ta det lugnt hemma. Men, tur i oturen då vi den här veckan kattvakt åt min klasskompis Denise och därmed har två små damer som ska dela utrymme här hemma. I början var dom inte särskilt imponerade av varandra, men med tiden har dom blivit lite mer nyfikna och vågat sig fram. Kommer någon utav dom lite för nära den andra kan det fräsas och höttras med tassar, men det är rätt odramatiskt. Känns ändå bra att jag kunnat vara hemma mestadels och hålla koll, i alla fall de första dagarna.
 
 
I övrigt spelar vi musik. I maj ska min klass ha en klasskonsert vilket jag ser sjukt mycket fram emot. Som jag är har jag förstås tagit på mig en mängd arbete till den här konserten, men såhär i horisontellt läge kan jag känna att det var rätt skönt att få lite uppgifter att göra när jag inte tar mig så långt.
Annars då? Nästa vecka åker vi till Lanzarote tillsammans med Andreas föräldrar. Åh, vad vi ser fram emot det både jag och Skogen. Hoppas bara att min kropp vill bli kompis med mig innan dess.
IBS - Katter - Sjukdom

Hemmasysslor.

 
 
 
Förra veckan berättade Andreas att några i hans närhet hade pratat om sysslor hemma och hur dessa fördelas i relationen. Kvinnor som skrattar lite lätt och säger "Ja, det är då alltid jag som tvättar för han ska alltid tumla allting och då förstörs mina kläder". Vi började prata lite lätt om det där då det är så långt ifrån vår vardag som det bara kan komma.
 
Jag och Andreas brukar i perioder ta till någonting som vi kallar för "marktjänst". När den ena av oss har tentaperiod, föreställningar som ska repas till eller annat som tar upp mycket av vår tid kliver alltså den andra in och tar majoriteten av hushållsarbetet. För oss är det så självklart att man ställer upp för varandra när man redan har mycket på sitt bord och vi räknar aldrig på vem som gör mest. Visst finns det saker som jag alltid gör och vise versa för Andreas samtidigt som vi båda har våra brister i olika områden. Det är nästan alltid jag som tvättar men det är nästan alltid Andreas som diskar. Jag torkar aldrig av spisen och Andreas lämnar alltid kvargskålar framme. Ibland kan det vara värt att påpeka, men allt som oftast är det mindre jobbigt för mig att bära bort den där skålen än att envisas med att det är han som ska göra det. Däremot, till skillnad från kvinnan som inte vill lämna över sin tvätt till sin man, tycker jag att det är viktigt att man lyssnar på varandra när det är någonting som den ena eller andra tycker är problematiskt eller jobbigt. Jag tror ju knappast att det finns någon mekanism som den andra saknar och därför gör vissa sysslor omöjliga att utföra. Skulle Andreas exempelvis tumla kläder som absolut inte får torktumlas och sedan envisas med att göra det trots att jag sagt till, då skulle jag kalla det arrogans och ingenting annat. Som tur är har vi sällan några sådana problem och vi brukar alltid tänka att det mesta kommer att jämna ut sig under livets gång.
 
För mig handlar ett respekterat och jämställt förhållande om just detta och inte nödvändigtvis att alla sysslor utgörs i samma utsträckning av båda parterna. För just oss fungerar det här systemet fantastiskt och vi behöver aldrig bråka eller tjaffsa till sådant som ska göras i hemmet vilket är otroligt skönt. Hemmet ska väl ändå vara vår alldeles egna frizon som vi båda har ansvar för att hålla harmonisk och behagligt, kan jag tycka. Med det sagt så fungerar det ju så olika för olika människor och det kanske finns några andra där ute som har ett annat förhållningssätt som fungerar superbra för just dom.
 
Hur ser det ut i era förhållanden eller hem?
Förhållande - hemmet - jämställdhet - sysslor

Katten, linnet och ringarna under ögonen.

 
Tänkte att jag skulle fota mina halsband idag och lägga upp på bloggen, men när ringarna under ögonen och hela kroppen skrek av trötthet blev det någonting annat utav det istället. Jag skulle då ta kort på världens skönaste linne/tunika som är ett nytillskott i garderobsfamiljen, men blev ganska snabbt avbruten av en liten donna som ville ha min uppmärksamhet efter dagens ensamhet och tristess. Så ja, det här är vad det blev av det hela: Jag, linnet, katten och halsbanden i en enda salig röra. Ja, och ringarna under ögonen också.
 
Idag har vi jobbat med funktionsanalys med fokus på molltonarter. Jag har länge velat tro att jag har grepp på detta, men när man börjar gå in på mellandominanters benämningar som, var beredda nu, tonikavariantens kontraparallell (som man nevereverever kommer att använda sig utav) -- Då checkar den Hermanssonska hjärnan ut för dagen. Ni som inte fattade ett skit av detta, googla det. Jag kan tyvärr inte hjälpa er.

Nu ska jag slå mig ner och titta igenom en massa Sibeliusvideos till några arrangeringsuppgifter vi har.
Jag har skjutit upp detta men känner genast att det lockar mer än de där funktionsanalyserna. Nu kör vi.
Funktionsanalys - Hedvig - Kappahl - Katten - Linne - Tröttheten