Imorgon smäller det.
Imorgon börjar jag skolan på riktigt. Pirripirr. Träffade en klasskamrat på stan idag och det kändes kul, kul att man är välkommen och att dom är lika peppade som jag. Han frågade mig bara sådär vad jag har för piano och jag ba "ööehh, eeh, nämen, inget speciellt egentligen". Haha, har inte alls tänkt på att jag nu för tiden är instrumentalist och inte sångerska på papperet (vilket i musikervärlden innebär att man ska vara pryltokig och prylkunnig, vilket jag definitivt inte alls är) (det kanske kommer?) !
Annars är jag så himla lycklig över allt stöd jag får av Andreas. Jag som vankat, känt mig dålig, varit osäker och inte vetat vad jag klarar av och inte. Då kommer den här fantastiska karln och lägger armarna om mig för att sedan säga precis alla dom där perfekta orden som jag behöver höra. Jag älskar honom så oerhört mycket för det. Nog för att man i sin drömvärld vill känna sig stark och stabil i sig själv, sådär härligt, frisläppt oberoende av någon annan. Men, i den fula verkligheten som Skärringer säger, är jag bara så tacksam att jag har någon som tror på Mig i alla väder när jag själv inte för det för fem öre. Utan honom skulle jag förmodligen inte ha en första skoldag att se fram emot imorgon och då skulle jag aldrig känna mig så stolt som jag gör över det jag har framför mig. Tack älskade Andreas.
Annars är jag så himla lycklig över allt stöd jag får av Andreas. Jag som vankat, känt mig dålig, varit osäker och inte vetat vad jag klarar av och inte. Då kommer den här fantastiska karln och lägger armarna om mig för att sedan säga precis alla dom där perfekta orden som jag behöver höra. Jag älskar honom så oerhört mycket för det. Nog för att man i sin drömvärld vill känna sig stark och stabil i sig själv, sådär härligt, frisläppt oberoende av någon annan. Men, i den fula verkligheten som Skärringer säger, är jag bara så tacksam att jag har någon som tror på Mig i alla väder när jag själv inte för det för fem öre. Utan honom skulle jag förmodligen inte ha en första skoldag att se fram emot imorgon och då skulle jag aldrig känna mig så stolt som jag gör över det jag har framför mig. Tack älskade Andreas.